Mamma och pappa trodde att vi barn skulle ha börjat tjata om att få tillbaka våra rum vid det här laget, men så är icke fallet! Varje kväll går vi snällt och lägger oss i mammas och pappas sovrum och än så länge har vi inte gnällt en enda gång över det. Det är nästan så att mamma och pappa börjar bli lite rädda för att vi aldrig ska vilja sova ensamma igen. På dagarna går det också bra. När vi är hemma hänger vi mest i vardagsrummet och där finns ju egentligen allt vi behöver. Så för vår del behöver inte snickarna skynda sig att bli klara, men om ni frågar mamma och pappa så tycker de säkert annorlunda!

/Gustav, Filippa och Alvin genom mamma